Engångsgrillat

Vi grillade majskolvar inrullade i bacon.
Andra satt på finverandan och lekte med nya röken.
Röker ni?
Fläskfile? Lammfile?
Min pappa rökte gös.
Min pappa.
På sommaren var han så jävla brun att man tänkte han var zigenare.
Nuförtin säger man förstås rom.
Han kunde ockås ha varit vallon.
Men det föll aldrig min mamma in.
I dag grillade vi majskolvar inrullade i bacon på en engångsgrill intill den lilla skogstjärnen.
Det kändes som i barndomen.
Ungefär som trasig termos med chocklad.
Jag kan ge mig fan på att jag var krass och silade bort det spruckna porslinet och drack, ändå.
Jag var sån, en som höll det som en officiell hemlighet att min termos gått sönder, igen.
Nu lutade jag mig mot bergskammens läsida med skorna och rumpan mot jorden av barr och sand och gnagde på sötmajsen. Det blåste april. Vi pratade. Det kändes som om vi bodde kvar, i sjuttiotalet. Som om vi ägde över alla konsumtionshysteriker som var hemma och laserade utemöblerna, satte plantor, handlade grillar och rökar och dynor, och trädgårdstomtar och la nya plattor på gångarna med högar av grus.
Ja, det kändes som om vi ägde, vid sjön gnagandes på sötmajs som vi grillat på en miljöovänlig engångsgrill.