fredag 9 mars 2007

De Tre Musketörerna

”Ett HISTORISKT toppmöte om klimatfrågan”, säger Fredrik R tillslut med ett tjogotal bulliga mikrofoner i en solfjäder omkring sig. Jag vet inte vad som hände innan, Fredrik R mumlade och stirrade flackande på mickarna som om det var där allting hände. Tillsist tittade han upp, fäste blicken på en journalist och sa just: ”Ett historiskt toppmöte om klimatfrågan.”. Punkt.
Vitögat han nervöst undvek var frågan om Sverige – som redan rätt hyggligt lever upp till krav på både förnybara energikällor (älvarna) och utsläppen av växthusgaser (tack vare vattenkraften och kärnkraften) - skulle föreslå nya reformer och, istället för att duktigpiska sina sämre EU-klasskamrater, Kina och USA, gå i spetsen för utvecklingen av ny miljöteknik.
Tänkte kanske Reinfeldt vackert om sin föregångares framgång med miljöfrågan när han svamlade på målet?

Och så ett klipp. Därefter syntes Borg, Bildt och Reinfeldt som de tre musketörerna kokettera i en paus, Angela Merkel och Chirac vimlade förbi bakom, Reinfeldt bläddrade nervöst i en rapport, sidorna flipprade under fingrarna, vad han såg är en gåta. Borg med hästsvans och guldörhänge, påfallande pubertal i den konservativa högborg europeisk politik ändå är, skrattade. Och den långe Bildt som samlade sin trupp under sina hökvingar spanade ut över församlingen.
Det är dom där tre nu. Vår röst i världen. Aliansens spökryttare, ingenjörerna som i allt vad deras politik proklamerar till folk avsäger system uppifrån, dom systematiserar och tyranniserar nu, till och med med hur partikamraterna får prata. Det är dom nu.

Det är som om Sverige existerat i flera diemensioner.
- Deras Sverige är ett annat! Deras överklass har alltid haft sin egen historia, den är deras berättelser om farmors farsa som patroniserade, och som ägde fabriker, och skogar; och alla de tillgångar som jag trott var ”Sverige”, allt det var bara Deras. Dom har hela tiden suttit i sina herresäten och surat över att facken och andra lösmyntssossar tagit det ifrån dom.

Nu förstår jag att jag inte ska skratta åt att Reinfeldt så infamt sa att han ”Älskade Sverige!”. Då lät det så dumt, mitt Sverige är ju socialdemokratin, rättviseprinciper och välfärdsmodell.
Men Fredriks ömma kärleksförklaring var inget humoristiskt tecken på moderatens personlighetsklyvning. Den var ett hot.
För det är ett mysterium hur de har stått ut under de här 60 åren med socialistisk dominans! Hur har de överlevt, vad har de pratat för skit i salongerna? Har de gett varandra a Kiss of Life enligt ett rullande schema? Kanske var det bara bekvämt nog där i gåsleversreservaten? Inte vet jag. Men nu har någonting förändrats, nu är de ute på banan, och de tänker ta tillbaka.
Det var väl ändå bra synd att man inte öppnade dörrarna på vid gavel när de alla hotade med att flytta utomlands!

Inga kommentarer: