Grannar i solnedgång

Ett par i medelåldern går förbi här.
De har vita byxor, som om det vore sommarkväll, och en vit knähund som drar dem framåt i kopplet.
Kvinnan som köpte lägenheten som jag vet att vi var tre som budade upp priset på är ute med sina barn. Det har kommit ett till under vintern, fast jag aldrig sett till en endaste man där(?!). Första gången jag misstänkte det, att det var två barn nu, var en dag när jag fick syn på en underligt modern vagnskonstruktion som hyste två ungar på längden, ovanpå varann.
Nu såg jag minstingen: i åttamånadersåldern, när mamman spred ut en pressening på gräset för den att vara på.
Jag vet vem den kvinnan är. Jag vet från vilken släkt hon kommer.
Hon vet ingenting om mig.

Ja, jag tyckte väl att hon hade blivit väldigt smal helt plötsligt . Hon hade varit gravid. Må ha varit alldeles i början av graviditeten som hon blev tvungen att hitta ett nytt boende.
Just under tiden som vi budade runt på lägenheten som numera är hennes, tre ensamstående kvinnor med barn, gick jag in på blocket.se och hittade min lägenhet, i samma område, men lite större, för 200 000 mindre än vad vi redan var uppe på.
Hon har i och för sig uteplats.
Jag har bara balkong, med utsikt över lekplatsen.
I dag tog jag för första gången i år ett kallt glas vitt vin där i kvällssolen. Då såg jag paret komma gående på gången utanför, i vita byxor och med armarna om varann.