Vad gör vi när vi lyssnat till allt som sagts om Hamas, Contras, kolonialismen, rasismen, hemlösheten, morden, hederslösheten, sexismen, orättvisorna?
Kanske var det aldrig meningen att vi skulle veta om et.
Hur många teorier kan vi konstruera utan att dekonstruera det teoretiserade?
Kanske fungerar det bara som nåt jag vet, nåt jag kan säga att jag vet.
Hur mycket "natur" orkar vi naturligt hantera?
Kanske är det bara drivkrafter, lustar, förnöjelse.
Sånt en måste ha. Sånt en måste få.
Och kommer jag att få se denna pjäsen?
Kommer det i så fall göra någon skillnad?
Björn Runge har regisserat och skrivit.
Uppdraget, spelas på Stockholms Stadsteater tom 17 maj.
1 kommentar:
Man borde kanske gå mer på teater och se mindre amerikansk skräpkultur... eller, äh, mångfald förnöjer kanske och gör en mer öppen? Pjäsen verkade ju spännande, men med tanke på min ekonomi så väljer jag att spara pengarna för att kunna gå och se "Svarta nejlikan" när den kommer senare i år.
Skicka en kommentar